onsdag 20 juli 2011

Terapi

Ja, min hobby målandet och tecknandet har blivit som en terapi. Det känns bra att sitta och måla eller teckna och min huvudvärk går faktiskt nästan över av det. Det kanske är så att det framkallar nåt i hjärnan som gör att jag slappnar av i musklerna och dämpar huvudvärken. Jag tror det. Det är fantastiskt stimulerande har jag märkt att låt det kreativa få komma fram. Jag har nog inte varit så bra på det sen jag slutade som frisör.

Jag väntar på en sändning av färger och lite annat som jag beställt på nätet och jag hoppas att det hinner komma så att jag får till en liten grej som jag hade tänkt ge bort. Jag testade att måla porträtt i går med några akrylfärger som jag köpte billigt på våran skräpaffär har i byn. Det var kul att måla med akrylen. Det går ju så bra att måla över om det blir fel och dessutom så går det ju att göra lasurer, dvs genomskinliga lager av färg, vilket inte är möjligt med akvarellerna. Jag har också försökt att göra fler skisser på olika saker, porträtt och stilleben, för att träna upp formseende och tekniker. Lägger här in några till av de jag gjort den sista veckan:

tisdag 12 juli 2011

Min hobby

Jag har äntligen börjat att träna min konstnärliga sida igen. Har alltid tänkt att jag ska göra det. Det finns i mig men jag har målat och ritat så lite i vuxen ålder att jag trott att det inte skulle gå alls.

Sista veckan har jag i alla fall hunnit göra en teckning eller en målning (ibland flera) om dagen. Det är inga mästervärk jag gör men ändå rätt trevliga små alster som gubben envist kallar mina konstverk. Syftet med mitt sommarprojekt är att jag ska kunna överlämna ett porträtt av min väninna och hennes man på deras 50-årskalas. Vi får väl se om det kommer att lyckas. Har i alla fall ingen reservplan så jag blir tvungen att få till nånting i alla fall.Annars får det bli en fågel eller en häst kanske? :-)




Näe, det tror jag att ska de få slippa! :-DDD






fredag 1 juli 2011

Äntligen lite svalka!!

Härligt att vakna och upptäcka att i dag är det inte lika kvalmigt och hett ute som det varit en vecka nu.

Jag hatar solen och värmen. Det går cirka fem minuter och jag får migrän om jag sitter ute i solen. Jag har ju ett parasoll som jag hukar under och sitter där och försöker läsa och ta det lugnt, men vid tvåtiden på eftermiddagarna har solen legat på uteplatsen tillräckligt för att det ska bli så varmt även under parasollet att jag inte längre klarar att vara där. Lösningen har varit att dränka in en handduk med iskallt vatten och lägga den över nacken. Så har jag kunnat stanna ute under eftermiddagarna nu när solen gassat som mest.

Det här blir bara värre och värre. De sista tio åren har jag blivit mer och mer känslig för värmen. Och inte bara värmen i sig, jag har väldigt svårt att tåla solljuset också. Det här är handikappande minst sagt! Andra människor förstår heller inte hur stort problemet är. De säger att jag ska dricka mycket, de tar inte mitt problem på allvar, tror att jag sitter i solen, jättelänge dessutom. Men det har jag inte gjort sen nittitalet.

Mina somrar har blivit tortyr. Huvudvärken släpper inte taget en enda gång på hela dygnet. Vaknar med huvudvärk och somnar med den. Jag har börjat förstå varför vissa deprimerade personer tar livet av sig. Jag är inte deprimerad tack och lov, men blir ledsen av att måsta avstå så mycket för det här. Har försökt att hitta rutiner för att inte bli tvungen att vara ute och att hitta saker att göra så att jag inte utsätter mig i onödan för värmen. Det blir ju läsning och målning som jag kan hålla på med inomhus.

Just nu ser det ut som att det har börjat regna också. Det är aldrig något mitt emellan. Hade tänkt gå en promenad i dag då det såg lite mulet ut men nu går inte det heller. Fy!