torsdag 9 juni 2011

Barnfattigdomen och sommarlov

Nu när grönskan sprakar och sommarlovet snart börjar (om två dagar!) då känner jag att det inte alltid är så kul.

Sitter och pratar med några av mina elever om lite av varje. Det är ofrånkomligt att inte låta bli att börja prata om lovet som stundar. Vi har suttit en stund och pratat och skrattat, men nu blir de tysta. Jag märker att det inte är så kul att prata om ledigheten. En elev börjar dock att prata och berättar hur han ska åka iväg till Norge och vara hemma med sin pappas familj som bor där och vad de ska göra under lovet. Hans pappa har en handelsträdgård där pojken ska få jobba lite som han vill och han har kompisar där i Norge som han ska umgås med. De ska till och med åka en sväng till England under lovet. Underbart alltså.

De andra lyssnar tysta. Ställer lite frågor om Norge och lite annat som han stolt berättar om. De nickar och ler mot honom. När han berättat färdigt blir det tyst en stund igen. Jag undrar lite försiktigt om det är nån av de andra tre som eventuellt ska jobba eller nåt under sommaren. De bara skrattar och fnissar att det finns ju inget för dem att göra. Undra då vad de ska ägna sig åt, vad gör man i den lilla hålan under en sommar? Jag känner att jag måste hålla ämnet på en lite mera opersonlig nivå så kanske de inte känner sig utpekade.

Nej, det finns inte mycket, De fnissar och tittar på varandra. "Hänga nere vid ICA." "Åka ut till Ankdammen på kvällarna...ha ihäl en anka, ha ihjäl två om man lyckas.. supa...fniss..." Samtalet börjar nästan att spåra ur och jag inser att det är smärtfyllt för dem att inse att de bara måste gå hela sommarlovet och vänta på att börja skolan som de heller inte riktigt begriper vad den ska vara till för.

Jag önskar att jag kunde ge dem en bättre sommar. Tänk att få ta dem med på en liten resa och låta dem se lite annat i livet än samma tråkiga värld dag efter dag!

Näe, sommaren är inte rolig för alla!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar